Sveriges Radio 90 år och Radiomuseet

Sveriges Radio fyllde 90 år 2015 och i detta föredrag redovisas hur radioapparaterna har utvecklats under denna tid och några exempel på de program som sänts. Informationen om det senare är hämtat ur en sammanställning som finns på Sveriges Radios hemsida. Dessutom redovisas kortfattat hur Radiomuseet tillkom och vad man finner där.

Viktor Ohlsson


Radiomuseet

3 dec 1983 bildades Amatörradiohistoriska Föreningen i Västsverige med syftet att organiserat samla radioapparater. Man höll till i Göteborgs Industrimuseum i Gårda.

En av grundarna var Erik Bergsten känd från Tekniskt Magasin och han blev den förste ordföranden. 1984 var första verksamhetsåret, så föreningen firade 30 år 2014.

Föreningens namn ändrades senare till Radiohistoriska föreningen i Västsverige för att markera att man samlar alla typer av radioapparater.

1993 sammanslogs Industrimuseet med andra museer och bildade Göteborgs Stadsmuseum. De mesta av samlingarna arkiverades på Polstjärnegatan.

Föreningen fick då tillgång till 800 kvadratmeter i Götaverkens gamla ritkontor och 1994 öppnade Radiomuseet i de nuvarande lokalerna. Museet firade därför 20 år 2014.

Man hade en logotype för föreningen och en annan för museet. Dessutom, hade man en tredje på skyltarna utanför museet. 2010 ersattes samtliga logotyper med en ny logotype för att få en ny enhetlig grafisk profil.

logotype

Den nya enhetliga logotypen

Radiomuseet håller alltså nu till i Götaverkens gamla ritkontor vid Lindholmen.

kontor_gv

Så här såg det ut tidigare i de lokaler som museet nu finns i.

Museet har radioapparater inom följande områden (Antalen inom parentes avser antal apparater 2015-09-08. Totalt fanns då 4121 apparater i samlingarna enligt vårt register):

a. Rundradio (1924)
b. Fartygsradio (278)
c. Kustradio (35)
d. DX-ing (0)
e. Amatörradio (289)
f. Television (309)
g. Audio (395)
h. Bilradio (121)
i. Militärradio (293)
j. Landmobil radio (435)
k. Flygradio (42)
l. Radiolänk (0)

Dessutom finns det:

m. instrument som används i en radioverkstad (490)
n. komponenter till radioapprater
o. radiorör
p. ett fylligt bibliotek med radiolitteratur (8709 poster)

Vi säljer dubbletter av våra apparater och komponenter. Radiorör säljer vi en hel del till sådana som vill laga gamla apparater, men också till nya Hifi anläggningar. Vi säljer också andra komponenter och vi har en fikahörna.

Medlemskap i Radiohistoriska Föreningen i Västsverige kostar 250 kr (300 kr för 2017) om året och ger följande förmåner:

• Gratis inträde på Radiomuseet i Göteborg
• Gratis inträde till världsarvet Grimeton
• Medlemsmöten med intressanta föredrag 4 ggr/år
• Medlemstidningen Audionen 4 nr/år
• Nyheter från Radiomuseet via e-post 12 nr/år
• Beskrivningar och kopplingsscheman i PDF-format
• Tillgång till lösenordsskyddad medlemssida

Museets hemsida har adress www.radiomuseet.se


Sveriges Radio 90 år

Rundradiosändningar startade 1923 i Sverige. Det var privata initiativ. I Göteborg genomförde till exempel K G Eliasson radiosändningar. Museet har hans samling av apparater.

KG-Eliasson

Radiotjänst

1925 startade Sveriges Radio som fick monopol på att sända rundradio i Sverige. Sändningarna skulle vara reklamfria och finansieras med licenspengar för att inneha radioapparater.

Företaget ägdes av
a. Tidningarna
b. Nyhetsbyrån TT
c. Radioindustrin

1920-talet-1
De flesta lyssnade med kristallmottagare som inte krävde ström. De var också ganska billiga. RM 3879 kostade 20 kr => 17 arbetstimmar. De som hade ström och råd använde mottagare med radiorör som kallades lampor på den tiden. En sådan kunde ta emot på längre avstånd och driva en högtalare.

Sven Jerring var den förste hallåmannen och han hade också Barnens Brevlåda som sändes fram till 1972. På söndagarna sändes högmässan och därefter sändningar på eftermiddagen och kvällen. På vardagar sände man ½ timme mitt på dagen och från kl 18.

1929 började den första kvinnliga hallåmannen Margareta de Geer. Morgongymnastik med Bertil Uggla.
1930-talet
Bröderna Andersons velociped och radiofabrik på Kungsgatan i Göteborg tillverkar Kungs Radio. Med ny teknik kan man nu särskilja olika stationer bättre och apparaterna får skalor med stationsnamn. Apparaten från Kungs Radio från 1939 har varit med i den norska filmen om Kung Håkon under andra världskriget. Apparaten kostade 345 kr => 233 arbetstimmar (1 1/2 månadslön). Det är ont om apparater från före 1941 i Norge, eftersom tyskarna konfiskerade alla radioapparater.

1932 den första partipolitiska debatten.
1933 sände man drygt 8 timmar per dag.
1934 Programtidningen Röster i Radio startade som veckotidning.
1937 Dagens Eko startar. Klockspel och dagens dikt kl 12.00.
1938 första gången en kvinna läser nyheterna. Folkstorm. Kortvåg till svenskar
1939 Krigsmeddelanden

1940-talet
Apparaterna blir allt större och blir verkliga möbler. Kombineras ofta med skivväxlare.
Rm 00168 kostade 518 kr => 188 arbetstimmar drygt 1 månadslön.

1944 anropet Stockolm – Motala hörs för sista gången.
1946 Frukostklubben med Sigge Fürst startar. Sändes till 1978 med uppehåll 1949-1955.
1947 Lennart Hyland börjar arbeta med underhållsprogram. Provsändningar på FM över Stockholm.

1950-talet

Apparaterna kombineras nu även med trådspelare (magnefoner) och efter 1956 även med TV. FM började sändas och man kunde då köpa FM-tillsatser.

1951 Lennart Hylands program Karusellen startar. Under en tid på 60-talet sändes programmet i TV. Programmet som spelades in samma dag som Kennedy mördades 22 nov 1963 med bl a Sickan Karlsson och Kardemumma sändes aldrig.
1955 P2 startar. Regelbundna TV-sändningar över Stockholm och Göteborg. Färre radiolyssnare på kvällarna. Radion ökar sändningstid och profilerar kanalerna.
1956 Sveriges Bilradio med CG Hammarlund startar. ”Hejsan-Hejsan”. Sändes till 1973.
1957 Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio. Folkrörelserna får 40 % av aktierna.
1959 programmet ”Sommar” började sändas. Det sänds ju fortfarande varje sommar.

1960-talet

Apparaterna blir mer avancerade och kan nu ta emot stereo. Transistortekniken gör det möjligt att göra små strömsnåla reseapparater.

1961 Hylands Hörna startar och blir succé i radion. Melodiradion startar. Radiomonopolet hotades av piratsändarna Radio Syd och Radio Nord. Hylands Hörna flyttar till TV.
1962 Lunchekot startar. Det sänds fortfarande varje dag kl 12.30. Svensktoppen, Smoke Rings, Nattradion.
1964 P3 startar reguljära sändningar efter två års sändning på försök

1970-talet

Nu kombineras apparaterna även med rullbandspelare och kassettbandspelare.

1977 Sveriges lokalradio. 24 lokalradiostationer. Stereosändningar införs i riksprogrammet.

1980-talet

Bergsprängare” stora bärbara apparater med kassettbandspelare blir populära.

1986 Olof Palme mördas. Nyhetssändningar dygnet runt i radio.
1987 P4 startas till att börja med endast för lokalradion.

1990-talet
Man kan nu lyssna på hela världen med små världsradioapparater.

1993 Moderbolaget upplöses och Riksradion och Lokalradion slås ihop till det nya bolaget Sveriges Radio. Radiomonopolet bryts och 60 privata radiostationer startar och de tillåts sända reklam.
1999 85% av befolkningen nås av DAB.

2000-talet

Regeringen har lagt digitalradio (DAB) på is, men vi vet inte om den tinas upp så småningom. Tills vidare kan vi fortsätta att lyssna på FM-radio och alltfler lyssnar nu på radio från hela världen i sina mobiler via internet.

2003 Radion digitaliseras alltmer
2005 Alla lokala kanaler blir tillgängliga på internet. Podradion lanseras.
2007 Webbradion får sitt genombrott.
2010 Sveriges radios sändningar på kort- och mellanvåg upphör.
2015 Sveriges Radio firar 90 år. Den 1 januari börjar P1 sändas dygnet runt. Vågskvalpet upphör (01.30-05.30)

Det här inlägget postades i Radioinfomation och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.