Goliath- världens starkaste VLF-sändare

Koordinater: 52°40’09″N 11°25’19″Ö

Radiosändaren Goliath belägen vid Kalbe an der Milde i Tyskland, var med sina 1000 kW världens starkaste radiosändare under perioden 1943–45. Den användes av tyska Kriegsmarine som ordersändare på långvåg (VLF) till ubåtar i uläge.

Om kommunikation till U-båt

De faktorer som påverkar radiovågor från en radiosändare i land till mottagaren hos en ubåt i uläge är bland annat sändareffekt, antennsystem hos sändare och mottagare, frekvens (högre dämpning ju högre frekvens), avstånd till sändaren och vattnets salthalt (högre dämpning ju saltare vatten).

Upptäckten att sändare med lägre frekvens, i VLF-området 3–30 kHz uppfattades bättre och på större djup, gjorde att radiosändare för ordergivning till ubåtar började utvecklas men de på 1920-talet byggda VLF-sändarna visade sig vid andra världskrigets utbrott vara alltför svaga. Både USA och Tyskland försökte därför att bygga starkare sändare.

Goliath-1aBild på Goliath-anläggningen vid Kalbe an der Milde

Goliath-2aOvan förenklat schema över sändaren som slutrör används sex st. RS 301

Goliath-3a
Ovan förenklat schema över antennavstämningen

Goliath-6

Goliath-9a

Kopplingsspolar mellan slutsteg och antennavstämning
Lägg märke till höger de stora toroidspolarna, ingen vanlig Amidon T-68!

Några data om sändaren

Frekvensområde: 15 – 60 KHz i 12 kristallstyrda kanaler
Uteffekt styrsändare: 600 W
Uteffekt sändarförstärkare 1:a steg: 5 – 10 kW
Uteffekt sändarförstärkare 2:a steg 60 – 90 kW

Uteffekt slutsteg: max. 1000 kW

Vågtyper för sändaren:
A1A Telegrafi 15 – 60 KHz, hård eller mjuk nyckling över 30 KHz.
A3E Fax/Hellskrift 30 – 60 KHz
A3 Telefoni med normal talkvalité 45 – 60 KHz

Nycklingsystem: Telegrafi gjordes i styrsändaren med snabba relä.
Modulation A3 gjordes i slutsteget med styrgaller-modulation.
Verkningsgrad för antenn vid 60 KHz max: 90 %
Verkningsgrad för antenn vid 15 KHz max. 47 %
Antennström vid full effekt RF-ampere: 2500 A.
Storlek på antennförlängningsspole: höjd: 5 meter,diameter 3,5 meter lindad med 7 x
50m/m² diameter högfrekvens litztråd.

Byggnad och driftsättning

Företaget C Lorenz konstruerade under åren 1941–45 sändare och antenner för en 1000 kW anläggning med frekvenser mellan 15–60 kHz på ängarna mellan Altmersleben, Kalbe (Milde) söder om Magdeburg. Anläggningen täckte en yta på ca 4 kvadratkilometer och de elektriska installationerna utfördes av Siemens. Antennerna bestod av 3 st förbundna paraply-antenner i form av liksidiga sexkanter. Luftledningarna bars upp av 15 jordade fackverksmaster med 175 meters höjd och i mittpunkten av sexkanten fanns 200 meter höga master som tjänade som strömtilledningar och bärmaster.

I början av 1943 driftsattes Goliath och ersatte därmed Tysklands tidigare långvågssändare Nauen.

Meddelanden från Goliath kunde tas emot av ubåtar på 15–25 meters djup i Nordatlanten, och ner till 10 meters djup utanför Japan.

Efterkrigstiden

Goliath-4aBild på sprängningen av Goliath anläggningen, troligen det tillfälliga fånglägret

När amerikanska styrkor ryckte fram mot Kalbe på våren 1945 sprängdes styrsändaren av tyskarna men övrig utrustning lämnades intakt. Amerikanerna upprättade 11 april ett fångläger på det inhägnade området med som mest 85 000 tyska soldater.

Då lägret avvecklats i juni 1945 ryckte Sovjetiska trupper in på området och lät personal från C Lorenz åter sätta anläggningen i brukbart skick. Därefter monterades utrustningen ner och transporterades österut för att återuppbyggas i Niznij Novgorod i närheten av Charkiv. Byggnader och antennfundament i Kalbe (utom ett) sprängdes, och platsen återställdes till jordbruksmark under 1947. Goliaths antenndesign har efter andra världskriget kopierats helt eller delvis i flera motsvarande VLF-anläggningar både i Sovjet och i väst. Förutom i Nizjnij Novgorod, så har till exempel VLF-sändaren i Vileika nära Molodetjno i Vitryssland samma anntennuppbyggnad, men alla master är nästan exakt 100 meter högre.

Strömförsöjning:
Två 15 kV kablar 3-fas 50 Hz maximalt 2500 A (380/220)
Reservkraft: Dieselgenerator (1800 kVA) 380 V ,3-fas
Dieseltank: 120 m³ dieselolja beräknat att räcka i 3 veckor vid 24 timmars drift.

Total kostnad för hela anläggningen:
15,0 miljoner Riksmark varav antennanläggningen kostade 5,0 miljoner Riksmark.

Några funderingar om denna tekniskt avancerade sändaranläggning:
Tänk om den hade bevarats i ursprungsskick liknande SAQ, och kunnat köras regelbundet, kanske med lite mindre effekt, vilket historiskt viktigt kapitel i utvecklingen av radiokommunikation för U-båtar det hade varit.

Visserligen kan den beskådas i Vitryssland, men jag är osäker på om den fortfarande är i drift, i Niznij Novgorod och Vileika Molodetjno, men det finns fina färgbilder på byggnader och antennmaster att titta på web-sidan. Tydligen har den använts för tidssignalering till U-båtar för ryska marinen.

Externa länkar

Audionen nr 3 2005 om ubåtssamband.
Goliath på online-databasen Structurae
Om Vileika VLF-anläggning

Källor

Originalartikeln skriven av Klaus Herold, Wilhelmshafen
Bearbetad och översatt av Bertil Bengtsson

Det här inlägget postades i Radioinfomation och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.