En kort orientering om NAVTEX

På ömse sidor om den gamla, nu obsoleta, nödfrekvensen för telegrafi, på 500 kHz, finns två välanvända frekvenser nämligen 490 respektive 518 kHz. Här lever, i allra högsta välmåga, de teleprintersändningar som är avsedda för sjöfartens säkerhet.

Konceptet utveckades i England på 1970-talet för att förse sjöfarten på Nordsjön med en enkel, billig och tillförlitlig stormvarningskälla. I slutet av 80-talet spreds det till fler länder och det gjordes på 90-talet till obligatorium.

Allt eftersom fyrplatser och kustradiostationer avfolkas och tystnar, samt lång- och mellanvågsändningar släcks ner, har intresset för dessa mot sjöfarten riktade RTTY-sändningar ökat kommersiellt. Sedan 1993 regleras att SOLAS-klassade fartyg måste ha och använda NAVTEX ombord. Systemet ingår i GMDSS´ nödsystem och är en del av IMO, International Maritime Organisation´s ansvarsområde inom FN.

IMO

Så gott som samliga nationer med ”havskust” har dessa sändare, Sverige tex har tre. Sändarna använder relativt låg effekt, vanligen 100 -300 watt och de är avsedda
att på sin markvåg nå fram till fartyg till sjöss, inom en radie på 400 nautiska mil.
Till fartyg i hamn utlovas ingen mottagning, detta pga: ”känsligheten för markbaserade
störningar” slut citat.

IRU:s NAVTEX-förordning bestämmer att utsänd effekt skall minimeras, allt efter
behov, för att undvika störningar till andra zoner, se texten.

För mig och kanske för dig

Med dagens mycket frekvensstabila mottagare har vi hobbylyssnare väldigt goda möjligheter att lyssna på dessa meddelanden och de går alla i full klartext. På 518 kHz gäller uteslutande engelska och för andra, sk lokala, språk 490 kHz. Fast jag sålt segelbåten fortsätter mitt intresse för NAVTEX.

Vad sänds?

Namnet NAVTEX skvallrar lite om syftet: NAVigationsmeddelanden i TEXtformat. Många tror att det bara handlar om väder, men meddelandena har ytterligare många syften. En kväll framför NAVTEX-avkodaren avslöjar mycken dramatik på haven. Vid sidan om traditionella väderleksrapporter och därmed närliggande stormvarningar meddelas
uppgifter om exempelvis bojar som slocknat eller begett sig på drift, isförhållanden,
skjutvarningar, undervattensarbeten, MOB – man över bord – larm och fiskebåtar med
motorhaveri etc.

När jag skriver denna text skickar Novorossiysk ut skjutvarningar för Svarta Havet och förbjuder sjöfart inom angivna sektorer.

Hur är systemet uppbyggt?

navtexsystemet

Alla internationella sändningar på engelska samsas på en och samma frekvens, 518 kHz. Detta görs för att förenkla mottagningen. Denna enda frekvens kan då bevakas var fartyget
än befinner sig, runt om på hela jordklotet. För att undvika total kakafoni och för att skilja
stationerna åt, delar man in dygnets timmar i tidsluckor och världskartan i zoner. Sammantaget innebär detta att alla NAVTEXmottagare ombord på fartyg, sedan lång tid, har kunnat göras helt automatiserade, även de till nöjesbåtar.

navtex pnw20

navtex900

Tidsluckor

Traditionellt har vakthållningen ombord indelats i fyratimmarspass. Du som har en
skeppsklocka hemma på väggen eller i ruffen, vet att dessa ur anger tiden med sk ”glas”. Ett till åtta slag, med omstart var fjärde timme. NAXTEX har lånat denna fyratimmarsrepetering. Varje fyratimmars pass är vidare indelat i tio minuters sk ”slots” tidsluckor som tilldelas stationen unikt, en slot till varje, summa 24 st möjliga.

Zoner

Världshaven är i sin tur uppdelade i 22 st NAVTEX-zoner. Se bilden. Varje zon har sin
slotindelning. Den logiskt lagde har nu slutit sig till, att upp till 22 olika NAVTEX-stationer kan sända jorden runt samtidigt och upprepa sina sändningar var fjärde timme. Totalt finns det plats för 528 olika stationer.

NAVArea

Lite teknik för den nyfikne

RTTY, Radio TeleTYpe, sänds på lång- till kortvåg med NBDT, dvs Narrow Band Direct
Printing. En envägs felkorrigerande algoritm, SITOR-B, som du kan Googla om, används
för att öka läsbarheten. Sändningarna moduleras med BFSK, Beat Frequency Shift Keying,
170 Hz i 100 Baud. På vanlig svenska uttyds detta som att sändaren moduleras med två toner med 170 Hz separation och i hastigheten 10 tecken per sekund. Tecknen repeteras enligt ett bestämt mönster så att förlorade tecken kan kännas igen vid mottagning.

Hur lyssnar jag?

Utöver din någorlunda frekvensstabila mottagare utrustad för RTTY-eller SSBmotttagning, behöver du bara en enkel dator och en mjukvarudemodulator, en NAVTEXavkodare. Du laddar tex ner det fria programmet YaND, -Yet another Nevtex Decoder -nu i ver 6.4 och kopplar mottagarens audio ut, till datorns linje- eller mikrofoningång. Programmet har utvecklats av belgaren Dirk Claessens, det är heltäckande och väldigt användarvänligt. Vilken skänk från ovan.

En bit ner på denna hemsida hittar du länken för nerladdning av programmet:
http://www.ndblist.info/datamodes.htm

Du slipper krångliga inställningar och det finns en utmärkt hjäpfil för den nyfikne.

navtexmanual

Syntax
Ett NAVTEX-meddelande inleds alltid, efter osynliga synksignaler, med ZCZC
varefter följer fyra tecken, tex IA51. Första tecknet talar om slottens namn, andra meddelandetypen och siffrorna meddelandenumret. Därpå följer meddelandetexten och
hela meddelandet avslutas med NNNN. De vanligaste meddelandetyperna (hos mig) är:

A. Navigations varningar (ojämförligt
störst)
B. Meterologiska varningar
E. Meterologiska prognoser
L. Kompletterar A (med tex skjutvarningar)
D. Eftersök och räddnig

Vissa meddelandetyper har företräde i systemet och kan inte filtreras bort av mottagaren,
de är vädervarningar, navigationsvarningar och eftersök och räddning. Alla stationer sänder inte sitt namn i klartext, men i sändningsschemat ser man vilka som kan vara aktuella. Textens innehåll ger ofta kompletterande, stationsunik, information.

Men använder du YaND, så sköter programmet allting. Så här kan det se ut
ZCZC IA51
101137 UTC APR 15
IZMIR TURK RADIO
NAVTEX N/W NR:360/15 AEGEAN SEA
FIRING EXERCISE ON 15 AND 16 APR 15
FROM 0700Z TO 0800Z IN AREA BOUNDED …
NNNN

Vad hörs?

Under den mörka tiden på dygnet hörs här i södra Sverige nästan alla Europas stationer.
Jag har från mitt läge i Blekinge dock lite svårt att höra alla i POR och ESP.Vid riktigt goda
konditioner hörs Nord- och Centralamerika, Atlanten, Mellan Östern osv.

Överkurs

Om du har en eller flera SDR-mottagare, kan du med fördel använda VAC, Virtual Audio
Cable, för att sända ljudströmmen till decodern. Om du tröttnat på RTTY-rasslet, kan du
läsa Navtexmeddelanderna på nätet. Sjöfartsverket ser till att du kan det.

Aktiv användargrupp
När du ändå är igång så kan du söka anslutning till Yahoo-gruppen för NAVTEXintresserade:
https://groups.yahoo.com/neo/groups/navtexdx/ info
>> NAVTEX är en utmärkt konditionsindikator <<
Lycka till med din NAVTEX-lyssning !
// Göran i Lomma – sm7iym (at) gmail.com

PS

Till sist lite nostalgi. Från min tid inom SARTG kommer här en bild på min trotjänare, en Siemens T-100, komplett med hålremsstans och dito läsare. Om du också saknar ljudet från din teleprinter så sök på YouTube, där kan du återuppleva skramlet. Det är inte konstigt att man blivit lomhörd och har diskbråck, efter att ha lyssnat på och kånkat omkring på dessa. Näe, det var inte bättre förr! Men då var det trolleri när oscilloskopet visade de korsade ellipserna och de aktiva filtren silade fram bokstäver på teleprintern. The quick brown fox… CR CR LF

Se aktuell information på www.sdxf.se Specialsändningar från Sveriges DX-förbund.

rm02543a (1)

Det här inlägget postades i Radioinfomation och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.