Blev norska stortinget fört bakom ljuset av NRK?

Bild2

Debattforum

Blev norska Stortinget fört bakom ljuset när man beslutade om att införa DAB? Just nu råder en infekterad debatt i Norge om övergången till DAB+.

.
Hela Europa stod i kö för att övergå till DAB+, kunde det norska Stortinget deklarera 2010. Hittills är Norge det enda landet i världen som har beslutat att släcka FM-nätet.
Stortinget sade ja till DAB+ och satte ett slutdatum till 2017 för de analoga FMsändningarna om lyssnarantalet för digitalradio översteg 50%.

Sverige införde DAB i ett landsomfattande nät 1995. Mottagarna var dyra, få blev sålda
och få lyssnade. Dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky beslutade 2004 att det
landsomfattande DAB-nätet skulle läggas i malpåse och fortsätta med försökssändningar över Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Då hade den misslyckade DAB-satsningen kostat många miljoner kr av licensmedel.

I oktober 2009 blev det genomfört en öppen lyssning/hearing om övergången till DAB på Kulturdepartementet i Norge. År 2011 var det lyssning/hearing på Stortinget enligt
”Melding til Stortinget nr. 8 (2010-2011)”. Vid bägge tillfällena målade NRK upp en bild av att de flesta länder i Europa stod i kö för att införa DAB och av att släcka det analoga FMnätet. Idag har vi facit. Fortfarande är Norge det enda landet som har beslutat att släcka det analoga FM-nätet. Frågan man ställer sig är om Stortinget och norska folket blev fört bakom ljuset?

Utredningen som gjordes i form av en ”Melding till Stortinget” var väldigt tunn. Grunderna att släcka FM-nätet 2017 var ännu tunnare. Det är inte DAB-lyssning som ligger till grund för dess slutsatser, utan lyssning via olika digitala plattformar.

Enligt bolaget Digital Radio Norge lyssnar nu 51% på digital radio och då är kravet för
släckning av FM-nätet 2017 uppnått. Detta är en oerhört ogenomtänkt orsak till att släcka ned FM-nätet 2017. Digital Radio Norge ägs gemensamt av NRK och MTG och har till uppgift att främja DAB. Det finns således ingen objektiv part och den sista
lyssnarmätningen som genomförs innan den norska regeringen tar sitt beslut i april görs på uppdrag av myndigheten Medietilsynet. En liten grupp människor får ett stort inflytande över ett stort beslut. Undersökningarna görs i paneler om 800 personer. Den senaste undersökningen från december 2014 visar på 53% digitalt lyssnade: 36% DAB, 17% online och 11% via TV-nätet. Om var tredje norrman lyssnar på DAB är detta
internationellt sett unikt.

Varför ställer man inte frågan hur många som lyssnar på FM varje dag? NRK sände för ett tag sedan ut ett pressmeddelande där man tillkännagav att halva Norges befolkning nu lyssnar på DAB, trots att internet och tv-nätet står för merparten. Återigen felinformation från NRK.

I Storbritannien där man har haft DAB sedan 1995 ligger veckovis DAB-lyssningen på 24% medan FM-lyssningen ligger på 58%. Dessutom har DAB-lyssnandet stagnerat under 2014. I ”Melding til Stortinget nr. 8” tog man öht. inte hänsyn till att Norge har biltrafik från utlandet. Både turister och yrkesmässig trafik. Varningar och viktiga meddelanden över radio är ett av de bästa sätten att kunna varna bilister och andra om fara.

Kulturdepartementet lät antagligen bli att ta upp detta som ett tema, då man blev förledda att tro att alla länder i Europa skulle gå över till DAB. Norge blir återigen landet Utanför.

I Norge blev det aldrig någon ekonomisk konsekvensanalys genomförd. I Sverige har totalsumman beräknats till hisnande 1425 miljarder kr! För DAB i Norge har man kommit fram till 225 miljoner kr. Det menar Sveriges Radio är kostnaden för ett års drift.

Kungliga Vetenskapsakademin uttalade sig i slutet av förra året där man kommer fram till att DAB är en dyr och onödig investering. Konsumenternas behov tillgodoses bättre med FM. Det är alltför tveksamt att investera betydande belopp i DAB-tekniken som idag är föråldrad.

Inte nog med detta. Det norska DAB-nätet håller inte för krisberedskap. Norge riskerar att bli en isolerad ö och sitta med svartepetter. Man har inte undersökt andra format t.ex. DRM som växer stort i Indien eller DVB-T2lite som utnyttjar TV-nätet.

I svenska Public Servicerådets remissyttrande till Stortinget kan man läsa följande:
“Det finns inga s.k. hårda fakta som pekar på att DAB+ i framtiden kommer att finnas i
flertalet länder i Europa och inte heller att världsstandarden FM kommer att upphöra i
något land. Internationella initiativ hos ITU eller EU för att ”digitalisera radion” förekommer inte.

Det är främst public serviceföretagens intresseorganisation EBU, som med hjälp av sin lobbyorganisation WorldDMB, sedan 1995 försöker övertyga politiska beslutsfattare om DAB-systemets fördelar. Vår uppfattning är att Stortinget inför sitt beslut 2011 har
presenterats felaktiga uppgifter om det verkliga intresset i Europa för DAB-radio och att
FM skulle vara på väg att avvecklas.

Den enda DAB-lyssningen på veckobasis som ligger på mer än 10 % finns i ett fåtal länder: Danmark, Norge, Storbritannien och Schweiz samt Australien. Man kan knappast tala om någon framgång ens i dessa fem länder. I Danmark och Storbritannien DAB är man idag tveksam till att övergå från DAB till DAB+ liksom att sluta med FM. Finland avstod redan 2006 från det föråldrade DAB-systemet. Tyskland som har ett fullt utbyggt DAB+-nät har endast 5 % lyssning.”

I det handfull övriga länder som sänder DAB är det endast ett par som har lyssnarantal
över 10%.

Vidare skriver Public Servicerådet: “Det finns många tekniska problem som inte uppmärksammats innan man för ett par år sedan tog beslut i Norge om att satsa på DAB+ och avveckla FM för bl.a. NRK. Vi har ovan påpekat på problemen för besökare främst bilburna sådan som kommer från andra länder där man fortfarande använder FM. Detta blir då särskilt påtagligt för dessa besökare om det exempelvis inträffar en kris eller
katastrofsituation i Oslo eller annan större stad utan FM-radio.

Ett annat problem med DAB är multiplexsystemet som används när man sänder i VHFBand III 174-240 MHz. Detta är i grunden ett frekvensområde för television. Bl.a. Finland använder hela bandet enbart för television. Det är allmänt känt bland tekniskt kunniga att då och då inträffar s.k. skip som innebär att radiosignaler från radio- och tv-stationer kan nå mycket långt. Detta beror på troposfärisk spridning i atmosfären. Signaler från exempelvis Sverige eller Tyskland kan slå ut en DAB-multiplex i Norge. När detta tidigare inträffade när televisionen sändes analogt på VHF band III innebar detta inget stort problem eftersom det handlade om att en enstaka frekvens med en (1) kanal stördes. Men idag kan en hel multiplex med 12-16 kanaler slås ut. Det finns således risk att en utländsk sändare kan slå ut samtliga NRK:s radiokanaler i ett område som exempelvis Stor-Oslo.

Vi vill med detta inte påstå att dessa problem kan lösas med radio via Internet, men det finns starka beredskapsskäl att behålla den beprövade och mer robusta FM-radion som allmänradio och lokal radio även i Norge. ”

Bilbranschen i Norge protesterar mot nedsläckningen av FM-nätet i Norge. Allt för få nya bilar säljs med DAB-radio och den provisoriska utrustning som krävs för få gamla FMmottagare att fungera med DAB, är allt för dålig, opraktisk och farlig. DAB som tillägg i nya bilar kostar mellan 2000-4000 NOK. De stora radiokanalerna gör det dyrt och ruinerar folk för att lyssna på radio bilen. Biltillverkarna anpassar sig inte för en så liten marknad som Norge.

För att ”tvinga” över folk till DAB, lottar man ut DAB-radiomottagare, startar nya DABkanaler där man medvetet flyttar över omtyckta program och musik till t.ex. NRK P1+
Argumenten att fler kanaler skulle ge bättre ljudkvalitet stämmer inte överens med verklighet. Ju fler kanaler i samma mux ju sämre ljudkvalitet.

Kommer Stortinget att backa från sitt beslut att släcka FM-nätet eller ligger det så mycket prestige i beslutet att man inte kan backa?

Blir Norge en isolerad ö?

Källor och mer läsning finns här:

http://www.dn.no/meninger/debatt/2015/01/05/2156/Medier/dabtrollet-som-sprakk
http://public-service.net/docu/horingsuttalelsePSR.pdf
https://www.dn.no/etterBors/2015/01/11/2051/Medier/krever–f-hre-fmradio
http://digitalradion.blogspot.se
http://www.medietilsynet.no/Documents/Aktuelt/Lovforarbeider/Stmld_NOU_div/Stmeld08_10-11(Digitalisering_radio).pdf
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/465691?programid=412
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/465732?programid=412

Christian Stödberg

Presentation av NARCO VHT-2 VHF Flygradio

Bild1

Även flygradio blir museiföremål till slut. Denna Narco flygradio kom i sin första version redan i mitten av 1950 talet. Mottagaren är analog, det vill säga man fick veva på ratten längst ned till höger och leta upp rätt frekvens på skalan som är graderad 108 till 126 MHz för att hitta den sändande stationen. Skalan stämde ofta inte exakt och man fick begära att trafikledningstornet sände en serie så man kunde leta upp med veven var man kunde höra sändningen.

Sändaren hade 4 fasta frekvenser där 119,7 MHz var den mest vanliga frekvensen som alla TL-torn lyssnade på. Radion hade även VOR navigeringsfunktion där bäringen till eller från VOR stationen kunde avläsas. Man fick då lämna komradiofrekvensen och vrida veven till området 112-117 MHz och avlyssna morsesignalerna så det var rätt VOR-fyr som man fått in, varpå man med ratten längst ned till vänster fick fram bäringen till eller från sändaren. (VOR = VHF Omni Directional Radio Range)

Apparaten hade 14 radiorör samt en vibratoromformare som producerade 200 volt vilket radiorören krävde för sin funktion. Sändarens uteffekt var endast ett par watt. Vid sändning blinkade glödlampan i takt med talet. En ca 60 cm lång vertikalantenn krävdes för sändaren samt en horisontell VOR antenn bestående av två spröt vilka oftast monterades i fentoppen på flygplanet krävdes för mottagning av kommunikation och VORnavigering. Narco Superhomer var en mycket vanlig radio i lättare flygplan 1955-1970. Narco Avionics USA, var en stor tillverkare av flygradio från mitten av 1940 fram till år 2011 då firman gick i konkurs. Superhomern finns att beskåda på Radiomuseet Göteborg.

Lars Hallin