DAB i Danmark

I Radioten december 2014 läser vi följande

Bild13
Bild: Finn Nesgaard

Ordföranden för Radiohistorisk förening i Ringsted Bjarne S. Nielsen Har skrivit ett öppet brev till den danske kulturministern och Folketingets Medieutskott samt till en rad tidningar. Branschtidningen BRF vill dock inte publicera artikeln som är emot deras synpunkter.

Här är Bjarnes artikel fritt översatt och redigerad:

Danmarks Radio DR får gå över till DAB-sändningar och helt lägga ned FM-nätet år 2018 om man lyckas få 50% av lyssnarna att gå över till att lyssna på DAB. Detta har politikerna beslutat. Men samtidigt har DR rätt att minska utbudet på FM-bandet successivt redan nu.

För att lura över lyssnarna till DAB använder sig DR av tekniken att sluta att sända ut de populäraste Radioprogrammen över FM-nätet men låter samtidigt programmen dyka upp i DAB-radion. Avvecklingen sker gradvis och startade med P2 Klassisk, Danmarkssemester och Giro 413 .

Med denna utspekulerade salami-metod plockar man bort de mest attraktiva programmen från FM-bandet och som genom ett trollslag återuppstår dessa i DR:s digitala sändarnät DAB och ökar lyssnarantalet där.

Skälet är att DR vill lägga ned FM-radion och till varje pris tvinga över lyssnarna till DAB innan det är för sent. Tyvärr är saken den att DAB som digitalt system är över 20 år gammalt och redan hopplöst föråldrat och aldrig kommer att fungera lika säkert som FM utan mångmiljoninvesteringar.

Experter har påpekat att DAB-systemet:

  • 1. Ger väsentligt mycket sämre täckning och kräver många fler sändare än det nuvarande FM-nätet.
  • 2. Kräver ett utbyte av i stort sett samtliga bilradioapparater och miljontals radioapparater i hemmen.
  • 3. Inte uppfyller täckningskraven för den civila beredskapen i katastrofsituationer.

Den enda fördelen med DAB är att det teoretiskt ger plats för flera kanaler än på FM. Men behovet av detta är för länge sedan täckt med hjälp av internet och mobiltelefoner.

Bjarne S. Nielsen
Utbildningsledare i radioteknik, Glumsø

Sveriges radio 90 år

Christian Stödberg sänder två länkar till program kring Sveriges Radios firande.
Födelsedagen var faktiskt den första januari eftersom det var den dagen som Radiotjänst
som Sveriges Radio hette då gjorde sin första utsändning. De lokala radiobolagen
upphörde inte helt för detta utan kom att göra radioprogram som ingick i riksprogrammet
och reläades över hela landet. År 2000 då SVT fyllde 75 år sammanställdes en mycket fin
dokumentär om Radiotjänsts historia som du hittar via denna länk:
http://www.oppetarkiv.se/video/2554165/radiohistoria

SR P4 firade 90 års jubileum på sitt eget sätt genom detta minnesprogram från den
1 januari 2015 som du hittar på länken:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/480337?programid=3765

Debattforum

Så skildras radions historia i P4

Den bifogade länken från P4 är intressant att lyssna till som äldre radiolyssnare. Den ger besked om hur man på P4 ser på radions utveckling genom åren. I programmet betonades skiljelinjen mellan programupplägget från melodiradions start 1961 och hur det var under tiden innan dess då man bara hade riksprogrammet som1955 kompletterades med P2,

Enligt minnesprogrammet i P4 blev det år 1961 ”plötsligt musik i radion”. Före dess var det bara mest ”klassisk musik och lite annat” som två av de intervjuade utryckte sig. Vi som själva var radiolyssnare på 1950-talet håller troligen inte med. Lite annat var t.ex. gammal och modern dansmusik, folkmusik, schlager dvs ganska mycket annat. Radiotjänst skiljde ofta på talprogram och musikprogram. Saknade radiolyssnaren musik på radion ställde man ofta in på utlandet. Dåtidens radioapparater var väl anpassade för detta. Otroligt många fann vad man sökte på exempelvis Radio Luxemburg och även vi som gillade klassisk musik fann nästan alltid något hörvärt på kvällarna. En hastig blick på programmet en vanlig vardag på 1950-talet visade på att tiden för musikinslagen under dagen klart översteg den för talade program som t.ex. teater, föredrag, nyheter.

Skillnaden då mot nu är att före P3 så var tiden för sändningstiden begränsad. Efter att P3 och P4 byggts ut verkar den tillgängliga sändningstiden vara helt oändlig. Ett gott exempel på detta är just detta, en timme långa minnesprogram i P4. Det var skapat för att ge underhållning och inte för att ge information om radions historia. Man gör sig lustig över Sven Jerring vilket knappast kändes seriöst. Men det var väl inte heller meningen. För uttröttade lyssnare spelar man ju bara en låt så rinner några minuter iväg utan krav på tankeinsatser från vare sig lyssnare eller programledare. Så skönt!

Jag hoppas att Sveriges Radions fortsatta jubileumsfirande kommer att innehålla mer
information om radions enorma betydelse och insatser i kulturens och folkbildningens
tjänst. Säkert är att starten av rundradion i Sverige på tjugotalet innebar en långt större förändring för allmänheten än melodiradions tillkomst 1961.

Lars Lindskog
lars@lalind.se

*Se artikeln i NfR nr 29 om ”det nya dubbelprogrammet”