Fast Telefoni

År 1876 beviljades amerikanen Alexander Graham Bell patent på telefonen. Samma år kunde svenske Lars Magnus Ericsson via sitt nystartade företag börja marknadsföra förbättrade versioner av telefonen, eftersom Bell inte tagit patent i Sverige.

Väggapparat AC160 från LM Ericsson, med förbindningsschema.

LM Ericssons telefonlur FG175 med stjärnkolmikrofon.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Telefonnätet byggdes först ut i form av privata stadsnät, men då Kungliga Telegrafverket i slutet av 1800-talet upptäckt fördelarna med tekniken köptes de privata näten upp, och Rikstelefon-nätet bildades. Eftersom flera abonnenter ofta delade på samma telefonlinje användes små växlar, ibland inbyggda i telefonen som så kallade mellanapparater, för att växla önskad telefonapparat till linjen.

Telegrafverket började också under 1890-talet att konkurrera med L M Ericsson när det gällde tillverkning av telefonapparater. Dessa tidiga modeller hade lokala batterier för att strömförsörja telefonens mikrofon, och en vevad växelströmsgenerator för att ge ringsignal hos den manuella växeln. L M Ericsson fick en stor internationell försäljningsframgång med sin bordsmodell ”Taxen” eller ”Skelettelefonen”, som var den första modellen med kombinerad hörtelefon och mikrofon – en telefonlur.

Lokalavdelningen vid telestationen i Göteborg 1898

Under tidiga 1900-talet började batterier till telefonernas strömförsörjning i stället att placeras centralt i telefonväxeln, och abonnenternas telefoner kunde göras mindre. År 1924 driftsattes Sveriges första automatiska telefonväxel av L M Ericsson i Stockholm, och anslutna telefoner började använda fingerskiva för att automatisk ange önskat telefonnummer.

År 1930 lanserade L M Ericsson världens första telefon med kåpa i plastmaterialet bakelit. Denna modell blev med små designförändringar vanlig in på 1960-talet, då den nya telefonen Dialog i termoplast lanserades. Sedan den första digitala AXE-växeln driftsatts 1977 i Södertälje av Ellemtel, L M Ericsson och Televerkets gemensamma bolag, kom knapptelefonen Diavox att bli den vanliga telefonen för att utnyttja nya tonvalsteknikens telefontjänster, med hjälp av sina
extraknappar [*], [#] och [R].


500-väljare från Sveriges första automatiska telefonstation – Norra Vasa i Stockholm

Telefoner i miljoner (1953) – Från L.M Ericssons filmarkiv

Så fungerar (analoga) telefonen (1978) – förklaring för barn från SVT